Idag kom mamma inspringades till mitt rum (har typ aldrig sett henne springa) och ropar "De har fött!". Jag tänkte ungefär att hon var en virrpanna, inte kan de ha fött nu, det skulle ha varit alldeles för tidigt. "Nej, det tror jag inte på." "Jo! Jag lovar! Jag såg en! Kom!"

Och jag går trött upp till buren och lyfter på huset. Mamma hade faktiskt rätt. Vi inspekterade vilken av tjejorna det var som hade fött och kom fram till att Flora fortfarande har små bullar i magen. Men Snäckan har i alla fall fött en Walter och en Stig-Helmer. Här ovan är Walter.

Igår var den finaste dagen den här veckan.

Gick några enstaka lektioner tillsammans med min nya klass. Stapplade efter skolan vidare med mina nyfunna vänner hem till mig och åt ostmacka fort som tusan och sedan var vi iväg igen. Tog en blå buss, gick lite, svängde, och plötsligt var vi hemma igen. Och vänner trillade in hit och dit och tillsammans tog vi oss till Gröna Lund för att titta på Veronica såklart.



Det var svårt vackert väder ute igår (hoppas att ni tänkte på det) och vi traskade tillsammans med hundratals andra människor. Väl framme tittade vi på kön och skakade på huvudena. Tog färjan (<3) till Slussen och som fyra frusna själar gick vi hand i hand på götgatan. Slog oss ner på en mysig resturang och åt middag. Skämtade och skrattade.

Vi tog varandras händer igen och gick tillbaka genom staden, det hade blivit mörkt nu, och släppte av ena vännen efter den andra. Jag och Hanna gick hem och vi bytte om till sköna kläder och satt på min soffa och slingrade in benen i varandra och vi lärde känna varandra om ännu bättre. När Johanna kom kokade vi te och skrattade så tårarna sprutade och jag vet inte hur mycket vi svor (pinkie). När klockan slog ett tog vi åter den blå bussen till två pojkar som är varandras motsats och så plöstligt var vi på väg hem igen.



Vi tittade på bilderna jag målat i våras och jag trodde att jag aldrig skulle ha kraften till att göra det igen men nu blev jag inte ens ledsen när jag tittade på dem för jag visste att jag kommer bli lycklig i min nya klass också och jag vet inte om ni förstår inte känslan jag insåg att jag hade blivit så stark tack vare ett litet byte. Jag hittar inte orden, men jag tycker om dessa två så satans mycket. Oj.

Samlar på så mycket vackra kärleksbilder i min dator. Tänkte visa några av dem. Dessvärre har jag slarvat bort alla riktiga ursprungssidor, men de kommer oftast härifrån, härifrån eller härifrån.

Det här är den senaste boken jag har läst. Den heter L'ecole de la guerre och är skriven av Alexander Najjar. Alexander växte upp i Libanon under kriget - och det är det hela boken handlar om.



Tänkte inte säga så mycket mer än att ni borde läsa den. Skulle läsa den på franska egentligen, men köpte den svenska översättningen för att se till så jag förstod allting. Läs den på svenska, såvida du inte är grym på franska.

"Si j'avais une machine à remonter le temps, je retournerais à l'époque de la Création. J'irais vois le bon Dieu pour lui demander : Pourquoi?"

"Om jag hade en tidsmaskin skulle jag resa tillbaka till skapelsen. Jag skulle gå till den gode Guden och fråga honom: Varför?"

Läs den.

Och visst kom hösten till slut.

Traskar väl egentligen bara runt i mina kängor numera. Äter biskvier eller dricker te på olika caféer i stan. Planerar utflykter såsom besök av landet, loppisen, skogen. Solen är redan nere vid sju och man tittar ut och undrar var ljuset försvann. Det händer att jag plockar kastanjer. Tycker de är så fina.

Veckorna i skolan just nu har varit tuffa. Inte nog med plugget - natur är tungt. No doubt. Hamnade i en klass där jag värderade mina klasskamrater...olika. Kan inte riktigt beskriva det. Men jag kände ingen samhörighet med någon av dem, egentligen. Kort sagt. Flydde från klassen så ofta jag kunde. Grät ibland för att jag kände mig ensam. Försökte byta klass. Fick inte. Såg helt enkelt inget ljus. Tre år liksom.

Men från och med i morgon börjar jag på en annan kula. Efter fem envisa veckor har rektorn gått med på att byta klass på mig. Så imorgon börjar jag sam, i en ny klass. Gjorde min dag. Gjorde mer än så. Gjorde kanske hela min framtid. Längtar så mycket.

Tumblr.

Ja ni. Livet går ganska trögt just nu. Och kameran och jag har ju nu en ganska torr period. Förlåt.

Jo, jag har faktiskt tumblr. Men jag använder den inte. Puss

Alltså. Om alla bara kunde vända nu. Åh, tycker om er.

Något som gjorde mig glad igår var att vi köpte biljetter till Melissa Horns konsert!

Min favoritlåt just nu är Gypsie Doodle.



Vad som gör mig glad just nu är faktiskt inget särskilt. Bara glad.

Viktigast för mig är att min familj och mina vänner mår bra.



Jag längtar just nu mest efter att åka till min pappa i Frankrike och sedan att vintern ska komma. Tycker nästan att det är dags för tjocka tröjor, julklappar och mysfika just nu. Saknar det lite till och med.

Den senaste filmen jag såg var A Serbian Film. Se den inte. På riktigt alltså. Läs om den här.



Om jag vann på lotto skulle jag hoppa av skolan (i teorin alltså), köpa en ny kamera, flytta hemifrån, resa till fattiga länder och göra exakt vad jag vill göra.

Jag är bra på att lyssna, ta ansvar och pyssla.



Den bästa filmen jag någonsin sett måste vara Australia. Älskar den fortfarande lika mycket.

När jag var liten ville jag bli doktor. Det växte jag så småningom ifrån.

Igår var jag och några vänner på konsert på Gröna Lund.
¨

Jag började med att möta upp Alicia.


Vi tog cykeln till Grönan.


Väl inne mötte vi Beata.


Och Carro!



Det var inte så mycket folk när vi kom dit.


De repade lite och alla hojtade så fort Oskar rörde sig.


Det var lång väntan men vi var glada ändå.


Men plötsligt så var konserten igång.

Så. Jäkla. Bra. Kväll.